Den andra matchen mellan Göteborgsalliansen och det amerikanska Viking AC spelades på Slottsskogsvallen fredagen den 15 juli 1927 inför 11 621 åskådare. Efter att göteborgarna två dagar tidigare hade tagit en knapp seger i lagens första möte var intresset stort för returen, och publiken fick se en betydligt starkare insats från gästerna. Matchen slutade 2–2 efter nittio underhållande och intensiva minuter.

Det var Viking som överraskade genom att ta ledningen i den 20:e minuten. O. Svensson frispelade den tidigare landslagsspelaren Herbert ”Murren” Karlsson, som behärskat satte 0–1 bakom Anders Rydberg. Gästerna visade tidigt större skärpa än i debuten och såg stundtals mer samspelta ut än hemmalaget. Göteborg växte dock in i matchen, och efter 37 minuter kom kvitteringen. Sven Rydell hittade fram till Filip ”Svarte Filip” Johansson, som med ett välplacerat avslut utjämnade till 1–1, ett resultat som stod sig till paus.

Kort efter halvtid tvingades Viking till en förändring då centern Simonsson ersattes av Bror Andersson från Uddevalla. Det bytet gav ny energi, och i den 72:a minuten återtog gästerna ledningen. Vänsteryttern Harry Magnusson nådde högst på ett inlägg och nickade 1–2 bakom Rydberg. Viking såg då ut att gå mot en sensationell seger, samtidigt som Göteborg alltmer tappade tålamodet i sina anfall.

Men hemmalaget reste sig. Publiken manade på, och i den 83:e minuten lyckades Karl-Erik Holmberg slå ett perfekt inlägg från kanten. Erik Hysén mötte bollen med full kraft och skickade den otagbart upp i krysset till 2–2. Jublet på Vallen var stort, även om många hoppats på ett sent segermål. Så blev det dock inte, utan matchen blåstes av utan fler mål.

Pressen framhöll efteråt hur mycket Viking förbättrat sig från den första matchen. Lagets spel var stundtals hårt och direkt, men också energiskt och beslutsamt, och det oroade göteborgarnas mer tekniska formation. Robert Zander, som för turnén vaktade målet i Vikingdräkt, gjorde flera starka ingripanden trots de två insläppta målen. Matchen beskrevs som snabb, spännande och rättvisande – ett oavgjort resultat ansågs spegla händelserna på planen väl.

För Viking innebar krysset mot en av Sveriges starkaste stadskombinationer en moralisk triumf och en bekräftelse på att turnén inte skulle bli utan sportslig betydelse. För Göteborg var det en påminnelse om att även erfarna anfallare inte alltid kan lita på teknisk briljans ensam. Båda lagen lämnade planen till varma applåder efter att ha bjudit på en sommarkväll fylld av dramatik och färg.