På Ullevaal Stadion den 11 juni 1933 inför 5 000 åskådare tog Oslo stadslag en övertygande seger mot Göteborgsalliansen med siffrorna 6–1. Norrmännen, som enligt samtida bedömare spelade mer systematiskt och målmedvetet än vanligt, fick dessutom stöd av rapporter om framgångar för landslaget i Köpenhamn, vilket höjde stämningen på läktarna ytterligare.

Första halvlek var länge mållös, men tre minuter före paus öppnade centern Odd Hoel målskyttet med ett välplacerat avslut. Hoel, som pressen beskrev som ”den beste mann på banen”, skulle senare visa sig bli matchens store profil.

I pausen byttes Thøger Nordbø ut mot Henry Frogn, och Oslo ökade tempot. Redan i den 49:e minuten utökade Hoel ledningen, denna gång framspelad av vänsteryttern Walther Pettersen. Två snabba mål följde i mitten av halvleken: först Hoels tredje för dagen, efter förarbete av Arne Brustad, och sedan hans fjärde, framspelad av Kaare Lie. I den 72:a minuten noterades även högerhalven Thorleif Hartung i målprotokollet med ett distinkt skott.

Göteborgsalliansens anfallsspel hade svårt att få genomslag mot Oslos täta försvar. Försvaret och kedjan beskrevs som ”alldeles för tam och lyste sällan härdig mot skott”, även om högerinnern Gösta Svensson och målvakten Anders Rydberg fick goda omdömen. Svensson ansågs bäst i kedjan, medan Rydberg stod för flera kvalificerade räddningar, bland annat på ett friläge från Hoel och ett skott som styrdes i stolpen.

I slutminuterna fick göteborgarna ändå en reducering när Gösta Andersson utnyttjade en boll som kom ut på vänstersidan och satte 5–1. Kort därefter fastställde Kaare Lie slutresultatet 6–1 efter en genomspelning.

Pressen noterade att Oslos offensiv utnyttjade både kombinationsspel och individuella prestationer. Hoel hyllades för sin förmåga att vinna nickdueller och avsluta kliniskt, medan högerbacken Henry Nielsen framhölls för att ha brutit flera av gästernas anfall. Trots den tydliga segermarginalen lyftes Göteborgs målvakt Rydberg för sin insats i en match där hemmalaget ”var överlägset i enhver henseende”.