Inför 7 700 åskådare på Gamla Ullevi stod österrikiska Admira Wacker för en överlägsen uppvisning mot Göteborgsalliansen och vann med hela 7–0. Redan efter fem minuter satte Hannemann 0–1, sedan Harry Zachrisson misslyckats att rensa undan. Gästerna tog snabbt kontroll över spelet och visade, enligt samtida rapporter, ett ”förbluffande” passningsspel och en kombinationsfotboll på högsta europeiska nivå.

Göteborgsförsvaret pressades tidigt tillbaka, och målvakten Anders Rydberg sattes ständigt på prov. Efter 23 minuter utökade Toni Schall med ett välplacerat skott efter framspelning av Karl Stoiber, och tio minuter senare gjorde samme Schall 0–3 efter förarbete av Leopold Facco. Kort före paus avslutade Stoiber en attack från Hannemann och skickade in 0–4.

Halvtidssiffrorna speglade gästernas totala dominans. Deras femmanna­kedja – Facco, Hannemann, Stoiber, Schall och Vogl – kombinerade med hög fart och teknisk precision. Schall och Vogl, kända för sitt spel även utanför Österrike, stod ut som särskilt svårstoppade.

Efter paus fortsatte Admira att styra matchen. I 64:e minuten ökade Vogl på till 0–5 med ett välriktat skott. Elva minuter senare satte Facco 0–6 efter ett snabbt anfall, och i 80:e minuten avslutade Stoiber målskyttet med sitt andra mål för dagen, säkert placerat bakom Rydberg.

Samtida kommentatorer lyfte fram gästernas kortpassningsspel och förmåga att ”dribbla sällan för dribblingens egen skull” – något som gav anfallet ett konstant flyt. Göteborgsalliansen hade under perioder svårt att organisera sitt försvar och fick förlita sig på sporadiska kontringar, där Holger Johansson och Gösta Andersson försökte skapa tryck framåt. Hemmalagets ansträngningar mötte dock ett välorganiserat Admira-försvar lett av målvakten Rudolf Zöhrer, som agerade säkert vid de få tillfällen han prövades.

Matchen, som av österrikiska Sport-Tagblatt beskrevs som ”högtklassigt spel, präglat av de praktfulla insatserna från Wiens anfallare”, visade tydligt skillnaden i tempo, teknik och samspel mellan lagen denna dag.